Jag då?

Jo, jag mår bättre. Inte sådär tok-ont i magen längre. Och jag har slutat med all medicin förutom dubbla minipiller och någon enstaka panodil då och då, det räcker. Det känns bra, måtte det bara hålla i sig nu!

Vad har man en blogg till?

Kan man undra....eftersom jag är så galet usel på att uppdatera den. Ja.
Om ärligheten ska fram så erkänner jag att jag faktiskt har GLÖMT den där ett par veckor. Solen skiner ju på oss här i söder lite då och då, så man får ju passa på att göra annat än att bara sitta i soffan och surfa när man får chansen.

Som att mossriva gräsmattan till exempel. Det är en av sakerna jag gjort den senaste tiden. Undrar hur mycket mossa en gräsmatta kan innehålla innan man får sluta kalla den gräsmatta och börja kalla den mossmatta istället? Undrar om gränsen går vid sisådär trettio säckar, för då är jag farligt nära den gränsen... Men det ska vi ändra på denna sommar, bort med mossan och fram med det fina gräset med alla klöver.

Ja. På tal om klöver, binas favorit-tillhåll. Dottern J är aningens överkänslig för bistick och andra insektsbett. Varje sommar lyckas hon sticka sig minst en gång, gärna fler (det tackar vi grannen och hans biodling för...). I år har hon redan lyckats bli stucken en gång (skulle tro att det var binas första dag utanför kupan). Så nu är medicinskåpet påfyllt med mängder av betapred efter en vecka med en hand stor som en fotboll typ. Inget mer sånt i sommar tack. Eller, ja, sommaren har ju inte riktigt börjat än men jag hoppas denna incident räknas in i årets sommarplågor ändå.

Annars är det mycket jobb just nu. Som varje vår när det gäller att planera för sommarvikarier (en av mina arbets-sysslor, det kvittar hur många år man gjort denna planering,  det blir liksom aldrig helt som man tänkt sig ändå) I år valde facket att gå ut med hot om nyanställningblockad förra veckan, sådär lagom till sommarplaneringen.

Resultatet av detta hot blev att vi (kommunen som jag jobbar i) fick månadsanställa alla timvikarier (och de är många!) under maj månad för att inte stå där med skägget i brevlådan och utan några vikarier alls när behovet av dem är enormt (mååånga sjuka och en hel avdelning med enbart vikarier då politikerna missbedömde beslutet att stänga en avdelning i vintras när behovet är bra mycket större än vad de insåg, den avdelningen är fortfarande inte stängd sisådär fyra månader senare).

Och efter att ha gjort schema till vikarierna på anställningsavtal och efter allas önskemål så väljer facket att avblåsa blockaden då de enas om att vara nöjda efter att ha fått igenom merparten av sina önskemål.

Så allt jobb för ingenting och varenda vikarie på månadslön och utan möjlighet att få jobba mer än sina 70-75%. Alla är missnöjda och ingen vill egentligen ha månadsanställning (för kan man inte få långtidsvik eller fast jobb kan man lika gärna vara timavlönad). Känns som en mindre genomtänkt konflikt...

Och mannen har fått jobb! Tillbaka i en branch som han jobbat i för ungefär 12 år sedan. Hoppas han kommer att trivas, första dagen var idag. Vilket innebär att kidsen får klara sig själva morgon och eftermiddag. Idag gick bra. Måtte det bara fortsätta så. Fast de är stora nu, och jätteduktiga. När jag kom hem från jobbet så hade de både fikat och gjort läxan. Konstigt bara att inte ha nån barnomsorg efter åtta år med lämningar och hämtningar. Och skönt. Att slippa vara så beroende av dagis och fritids regler.

Visst var det länge sedan jag skrev? Det märks på min skriv-energi. Nu har jag nästan skrivit en mindre roman så nu får det räcka för idag.

Puss & kram sålänge!

Fredag

Tar en välbehövlig chill med goda vänner i mitt kök och kopplar av en smula. Fint. Bra så.

Tillfällig mani

Jag är verkligen en periodare när det gäller att läsa. Det kan gå månader mellan mina böcker som jag läser, sedan slukar jag flertalet på en vecka eller två. Nu är en sån period. Just nu har jag fastnat i berättelsen om livet/ödet som modellen Waris Dirie har varit med om; En blomma i afrikas öken och fortsättningen Ökenblomman återvänder. Läsning som ger perspektiv på hur bra man egentligen har det och hur tacksam man ska vara att man inte ens har varit i närheten av att uppleva sådan fattigdom som är vardagsmat för merparten av människorna i u-länderna. Och jag samlar lite skriv-tips till mig själv och boken som jag håller på att skriva. Självbiografier och verklighetsbaserade berättelser tillhör nog min favoritkategori i bok- och film-väg. Ja. Jag ville bara uppdatera vad jag gör eftersom jag helt klart inte bloggar speciellt mycket just nu.

Härliga lediga måndag!

Imorgon när man kommer till jobbet så har ju nästan halva veckan gått. Skönt! Påskledigheten avslutades med korvgrillning i skogen (mysigt men kallt!) och pyssel med att sy nallekläder. Hos mig gör man det för hand då jag och min vänsterhänthet inte är riktigt överens med symaskinen. Mina barn har lovat att de ska hjälpa mig att sy på maskin nån dag (har ju en som står och dammar i garderoben... ), tur att de äntligen har börjat med syslöjd... Tills vi blivit bekanta med maskinen så syr vi för hand sålänge :-)