Kan inte riktigt hänga med...

Som vanligt, efter varje sommarlov så kommer ju ett nytt läsår i skolan... Och mina små hjärtan blir bara större och större... Denna gången fick jag klara direktiv av dottern A: "Alltså, mamma...inte för att vara sån men måste du stanna på skolan när vi börjar?" Eh nä tänkte jag då att det var inte planerat så (jag hade faktiskt inte tänkt att stanna...inte HELA dagen iallafall...) och man vill ju inte vara en pinsam morsa, eller hur(inte för pinsam iallafall...)? Men småfolket är definitivt påväg att slita sig loss från sina föräldrar och utfoska världen lite på egen hand... Precis som det ska vara men liiite jobbigt känns det allt i mamma-hjärtat. Summan av den nya skolan är iallafall bara positiv hittills och det känns ju bra förstås!

Så avkopplande

Imorgon börjar sista semesterveckan. Jag hade gärna haft ledigt någon vecka till utan att klaga... men man kan ju inte alltid få som man vill, eller hur? (inte för att jag brukar få det iofs...) Idag tog vi en tur till stranden, vädret är underbart men hösten lurar runt hörnet så det är ju bäst att passa på medan tillfälle ges. Kidsen fångade urgulliga sjöstjärnor på grunt vatten, men de fick inte ta med dem hem trots att de så gärna ville. Nu ska jag fortsätta att njuta av min härliga slappesemester! B)

Semester och lata dagar

Vi har precis kommit hem från en härlig semester på kroatiska rivieran. Hela familjen från min sida var med, mamma, pappa och syskon med respekive familjer. 14 stycken var vi. Kul, men också aningens jobbigt att var så många under samma tak. Pappa hade hyrt ett hus i makarska en bra bit upp på en bergssluttning så motion har vi också fått denna veckan, i 40 gradig värme... pjuh, svettigt värre. Två dagar i Split hann vi också med, en mysig gammal stad som hade sina guldkorn av sevärdheter. Men mest har vi solat och badat, slappat och druckit en hel del *pivo. Men nu är det skönt att vara hemma i sin egen lugna vrå igen.
*Pivo=öl. Bästa törstsläckaren när temperaturen når 40 grader från en klarblå himmel...

Vägskäl...

... vilken väg man väljer påverkar livet. Men det känns som om det kvittar vilken väg man tar, de är lika tyngda av sten allihop just nu... Och man kan inte gå tillbaka heller...